
Linné i samedräkt. Porträttet hänger på
Linnémuseet i Uppsala. Foto: Sören Hallgren. |
 |
Med stövlarna på
Linné bedrev sin forskning ”med stövlarna på”.
Naturen skulle utforskas på plats. Denna övertygelse
och sin vetenskapliga nyfikenhet tog Linné med sig när
han på uppdrag av Kungliga Vetenskapssocietetens och Kungliga
Vetenskapsakademiens reste genom flera svenska landskap med målsättningen
att finna ekonomiska naturresurser värda att utveckla. Men
Linné observerade mer än flora, fauna och mineraler.
Han studerade bland annat klimatet, människornas vardagsliv,
hantverk och redskap. Han var i allra högsta grad tvärvetenskaplig,
mycket seriös men helt obunden av dåtida konventionella
synsätt. Den första resan gick till Lappland 1732. Linné
gjorde sedan vetenskapliga resor till Dalarna (1734), Öland
och Gotland (1741), Västergötland (1746) och Skåne
(1749).
Ett nytt vetenskapligt språk
Alla sina intryck, slutsatser och forskningsresultat samlade Linné
i sina resedagböcker som sedan publicerades. Han skriver
med ett språk som var nytt i dåtidens vetenskapliga
kretsar. Mustigt och rikt när han beskriver de miljöer
och människor han möter, men samtidigt exakt i sin vetenskaplig
precision. Han skriver enkelt men målande så att läsaren
känner sig närvarande.
Ibland närmar han sig posein, som i raderna: Natten kom
på med sitt tjocka mörker. Den höga barrskogen
syntes som en mur, dubbelt högre av mörkret, kornblixtar
lyste som gasteld hastigt och ofta, utan dån, hästarna
gnistrade och slogo eld med skorna emot stenarna, ugglorna skreko
som gastar och nattskrävlan skärrade som en spånrock.
När man idag läser Linnés skrifter så får
man en bild av det dåtida Sverige, men också möta
den personlige Carl von Linné. Och en god stilist, som
bland annat August Strindberg uppskattade.
|
 |

Liv och verk
Resenären och skribenten
Lärjungarna
Systema Naturae
och sexualsystemet

Rekonstruktionsbild av Linnés skånska resa. Från
300-årsfirandet i Jelsingborg. Foto: Ebbe Fogelfors
|