Jubileets logotype har sin grund i en bild, målad av dåtidens främste blommålare, Georg Dionysius Ehret. Bilden beskriver sexualsystemets klass 10.
Linnéjubileet
Carl von Linné
Internationell verksamhet
Trädgård
Utställningar
Turism
Press
Ungdom
Vetenskap & forskning
Folkbildning
Skola
Kalender

Grön mat?

All information på denna portal ligger kvar sedan jubileumsåret 2007 och har inte uppdaterats sedan dess. Kopiering av bilder från denna portal är ej tillåtet. Vid användning av texter, uppge Linné 2007 som källa.

I somras kunde ett sällsamt fenomen skådas runt Gotlands stränder och kuster; en tjock, gulgrön sörja hade intagit det friska, klara havsvattnets plats och gjorde uppfriskande bad till en motbjudande akt, ja, inte bara motbjudande utan rentav hälsovådligt. Det jag syftar på är givetvis algblomningen, eller cyanobakterieblomningen, som man kanske mer korrekt skulle kalla den.
 
Varför blir det så här? Orsakerna är förstås komplexa, men vissa tydliga sammanhang kan ändå urskiljas. Östersjön är ett innanhav med bräckt vatten och litet inflöde av friskt, syresatt havsvatten. Vatteninflödena från Nordsjön har minskat drastiskt under de senaste decennierna, varför vet man inte. Östersjön göder sig själv numera, dvs. binder kväve ur luften (där det finns i obegränsade mängder) beroende på fosforöverskott, syrefattiga bottnar och allmän obalans. Vad kan man göra åt detta?  En hjälp varje enskild kan ge är att medvetet välja livsmedel och rengöringsmedel som minimerar de skadliga utsläppen (var dröjer de fosfatfria tvättmedlen? Dags för stort upprop!).
 
Med tanke på att kväveöverskottet från en konventionell spannmålsgård är ?, från konventionell djurgård ?, är det inte konstigt att det blir obalans. Även en biodynamisk gård ger ett visst kväveöverskott, men det är inte ens hälften så mycket som från den konventionella. Dessutom är det i en form som inte först, genom en oerhört energikrävande process, extraherats och bundits i konstgödselns form för att sedan transporteras med stora utsläpp till miljön som följd.
 
Specialisering och stordrift förvärrar, speciellt stor risk är det med de nya EU-länderna, tex Polen, där mycket billig mat, inklusive kött, produceras. Vi vill ju ha så billig mat som möjligt, kosta vad det kosta vill. Eller??? När skall vi enfaldiga människor förstå att vi behöver betala för vår miljö och vår natur, likaväl som vi betalar för allt annat vi konsumerar? Vi har levt på lånat kapital länge nog, det är dags att börja betala skulden.
 
"The time has come to pay the rent. How can we sleep when the beds are burning?"  frågade sig Midnight Oil redan 1988. Jag har en känsla av att vi ännu sover och inte vill se, inte ta ställning och framförallt: inte vill betala trots att vi lever i överflöd. Vi åker till andra sidan jorden för att bada, lägger hundratalstusen på bil och teknik. Men vi gnäller över att ekologiska livsmedel är dyrare än de prispressade euro- shopper "livsmedel" och tungt besprutade färskvaror från jordens alla hörn som fyller shoppingvagnen. Vi köper läsk, buteljerat vatten, alkohol, chips, godis och färdigmat för enorma summor, men vill inte betala priset för schysst producerad och högkvalitativ mat. Solidaritet med jord och producenter stavas $$ och är inte värt att ödsla pengar på. Det är förunderligt och sorgligt att även medel- och höginkomsttagare i vår lilla lyxbubbla av världen hävdar att de inte "har råd" att handla ekologiskt, eller att det är "för dyrt".

Enligt Gunnar Norén från Coalition Clean Baltic kan rätt mat rädda Östersjön! Han syftar då på mat producerad och konsumerad lokalt, med användande av naturgödsel som omhändertas och återförs till det lokala kretsloppet. Den biodynamiska tanken med gården som organism, där kretsloppet fungerar för att människomängd, djurantal och odling är balanserade, är alltså en framtidsmelodi för att vi skall kunna vända den neråtgående spiralen och lämna en grön jord vidare till kommande generationer! Beras Östersjöfond (Ekologiskt kretsloppsjordbruk och samhällsutveckling i Östersjöregionen - BERAS: Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) har mycket kunskap på området.

Att äta i samklang med årsloppet är en nödvändig dygd för det framtida uthålliga samhället; det bygger på principen att vi huvudsakligen livnär oss på det som produceras lokalt och lagar vår mat från färska råvaror. På så sätt slipper vi onödiga transporter, förpackningar, energikrävande kyl- och frysförvaring och en känsla av att inte ha kontroll över vad vi stoppar i oss. Dessutom blir maten både godare, billigare och definitivt bättre för miljön! Så vem har sagt att det är tråkigt att vara miljövän? Nej, tvärtom är det oerhört tråkigt och destruktivt att stoppa i sig mat som bryter ner såväl den egna hälsan som naturen omkring oss, samtidigt som den faktiskt kostar mer! Mer eko-morötter åt folket!

Ulrika Mebus
Regionsamordnare Gotland
ulrika.mebus@lansmuseetgotland.se
 
Mer info hittar du under fliken länkar.

Har du några ekologiska recept - skicka gärna in dom till oss. Här nedan finner du några av Ulrikas bidrag; aptitretare; enkel höst-, vinter- och vårvintermat av nordiska råvaror.

Ugnsstekta rotfrukter med örtkvark
En klassiker, visst, men väl värd att påminna om! God som ensamrätt med ett gott bröd, sallad och kvark till, eller som tillbehör till en köttbit. Billig, lättlagad, läcker och näringsrik mat blir aldrig tråkig eller omodern- tvärtom är det här den nya tidens "haute cuisine"!
 
Valfria rotfrukter, pröva gärna persiljerot, kålrot, svartrot, havrerot i kombination med mer traditionella sorter som morot, palsternacka, rödbeta, jordärtsskocka, potatis, selleri.
Rapsolja, svensk ekologisk
Havssalt, ev. vitlök
Rikligt med rosmarin, kyndel och/eller timjan, färsk eller torkad
Skrubba rotfrukterna noga, skala inte. Skär i stavar, skivor eller klyftor. Lägg dem i en långpanna, salta, krydda och ringla olja över, ½ dl kanske. Blanda väl, bäst går det med nävarna. Strö gärna solros- eller sesamfrön över och ställ in allt i 175° ca 45 minuter. Har man en Römertopf-gryta kan man gärna steka rotfrukterna i den. Blötlägg den då väl innan och ställ in i kall ugn. Tiden kan behöva utökas till en timme.
 
Till kvarken tar du Kesella eller hemgjord ostmassa (den gör du enkelt genom att låta filmjölk rinna av genom en silduk, bäst resultat blir det med "Vår bästa Filmjölk" som är ekologisk och ohomogeniserad med naturlig fetthalt). Blanda med så mycket mjölk, grädde eller fil att du blir nöjd med konsistensen. Krydda sedan med dina favoritörter (tex salvia, rosmarin, mejram, kyndel, persilja, koriander...), färska eller torkade, samt salt efter smak. En sked senap kan också vara gott att ha i.
 
Välkryddad lammstek
Passa på att köpa lamm från någon lokal producent. Ofta kan man ha turen att komma över ett halvt eller helt lamm, som man fryser in i lämpliga delar, hösten brukar det vara bäst utbud. Att äta kött någon gång känns OK förutsatt att djuret ifråga haft det bra och fått gå ute och beta i solljus. Enda sättet att vara helt säker på saken är att veta vilken gård djuren kommer ifrån och hur de har det där. "Industrikött" är det en medveten persons skyldighet att bojkotta, av ideologiska, ekologiska såväl som egoistiska (den egna hälsan) skäl!
Konventionellt griskött är en av de allra största miljöbovarna (stort kväveöverskott), inte minst med tanke på Östersjön. Lammkött från lokala utomhuslamm hör däremot till de bästa alternativen, inte bara för miljön utan, enligt Carl von Linné, även för hälsan: "Fårkött, i synnerhet av unga får, har bland allt kött warit hållit för den lättaste maten, ty det föder wäl och transpirerar hastigt. Tar smak och krafft av örterna fåren äta. I Spanien smakar det af Timian (Thymus vulgaris). På Gottland blir det bäst. ... Fårkött är effter alla medicorums mening det bästa näst fogelkött och ätes af alla nationer, äfwen i Ægypten, allmänt."
 
1 lammstek
1 msk salt, 5 klyftor vitlök
salvia, persilja, rosmarin, totalt 2- 3 msk, mer om färska örter används.
svartpeppar, hela kardemummakärnor, 2 tsk eller efter smak
Rapsolja, smör
Bena ur lammsteken, dvs. skär loss benet genom att först snitta ner till detta på ena sidan, och sedan skära loss köttet runtom. Skär bort onödigt fett. Stöt alla kryddor, pressa i vitlök, salta och häll i olja så att det blir en pasta. Bred ut detta på köttets båda sidor. Bind ihop steken med steksnöre. Bryn den runt om i en järngryta i smör. Stick i en köttermometer och stek i ugn tills innertemperaturen är ca 68?. Ta ut och låt vila en halv timme. Ta bort snöret och skär upp i tunna skivor.
 
Nordisk Bulgur
Varför vi under flera decennier ratat våra inhemska sädesslag till förmån för ris, cous-cous och bulgur är svårt att förstå. Pröva korn-kross härnäst - den nya innematen! Smakrikt, mättande, billigt, gott och traditionellt.

3 dl kornkross (Saltå kvarn)

5 dl vatten, 1 tsk salt
1 msk ekologiskt smör, persilja
Sikta kornkrosset för att få bort det fina mjölet som annars kan leda till grötigt slutresultat. Använd mjölet till bröd el. pannkakor. Skölj krosset och skaka av i durkslag. Hetta upp en gryta, lägg i korn och rör om tills det torkat samt blivit lite lätt rostat. Häll på vatten och salt, låt koka upp. Koka 20 min, stäng av värmen och låt svälla en kvart. Lägg i en smörklick och lite hackad persilja, blanda och servera, gärna med en grönsaksröra och riven ost.
 
Mustig grönsaksröra i vintertid
Se detta som ett förslag; använd de grönsaker som är i säsong, som du får tag på och tycker om, varianterna är oändliga.
 
2 morötter
3 svartrötter
1 purjolök
1 rödlök
½ rödkålshuvud
1 msk smör, ½ dl crème fraiche, bägge ekologiska
Färsk riven ingefära, vitlök, salt
1 msk av vardera stött kyndel, timjan och korianderfrö
Svarta oliver
Hackad persilja el grönkål
Borsta, ansa och skär grönsakerna i bitar. Smält smöret i en gryta, fräs grönsaker, ingefära och vitlök däri. Häll på vatten, kanske 1- 2 dl , salta och krydda. Låt sakta koka under lock ca 20-30 minuter. Rör i crème fraiche och oliver, koka upp och strö persilja/grönkål över innan serveringen.
 
Äppelcoupe
Avsluta med en snabblagad, nyttig och delikat efterrätt! Ingredienserna är för en person.

1 äpple, helst svenskt

1 dl mild yoghurt (ekologisk)
Stött kardemumma
Råsocker
Grovriv äpplet med skal, blanda med övriga ingredienser. Eller varva med den sockrade och kryddade yoghurten i ett glas, blanda då gärna det rivna äpplet med lite citronsaft och råsocker. Dekorera med en vacker äppelklyfta eller citronmeliss.