Jubileets logotype har sin grund i en bild, målad av dåtidens främste blommålare, Georg Dionysius Ehret. Bilden beskriver sexualsystemets klass 10.
Linnéjubileet
Carl von Linné
Internationell verksamhet
Trädgård
Utställningar
Turism
Press
Ungdom
Vetenskap & forskning
Folkbildning
Skola
Kalender

Veckobrev 10

 
All information på denna portal ligger kvar sedan jubileumsåret 2007 och har inte uppdaterats sedan dess

Etapp 3: Recife-Kapstaden
 
Sedan det börjat siktas val runtomkring oss har Emil ofta stått på däck med kikaren i handen. Precis när vi skickat in förra veckans veckobrev stirrade Emil än en gång ut mot horisonten och med så stort tålamod att leta efter saker i havet kom till slut turen. Vad han först trodde var en tångruska rörde sig på ett oväntat sätt. Manöverbordbåten åkte i havet och Emil åkte med mastskeppare Erik och styrman Steve ut för att se vad det var. En sköldpadda, insnurrad i ett nät! Sköldpaddan klipptes ut ur sitt fängsel men innan den släpptes tillbaka i sydatlanten fick den ta en tur i manöverbordbåten för att visas upp för en otroligt intresserad besättning.

Havssköldspaddor lever hela sina liv i havet men går upp på land för att lägga ägg. Det finns åtta olika arter av havsköldpaddor. De rör sig alla över stora områden. Den gröna havssköldpaddan migrerar från den brasilianska kusten till Ascension där de lägger sina ägg, en resa på 225 mil! Deras navigeringsförmåga är anmärkningsvärd. De använder sig av solvinkel, vind- och vågrikting, lukt och synintryck för att hitta tillbaka till den plast på den strand där de en gång föddes. Varje hona lägger hundratals ägg i sanden. Under tiden äggen ligger i sanden är de ett lättåtkomligt byte för diverse rovdjur. För de individer som överlever till kläckningen finns det nya faror. Under första strapatsen ner till havet blir flertalet uppslukade av fåglar och för de få som tar sig ut i vattnet ligger det fiskar och väntar. För en fullvuxen havssköldpadda finns dock inte många fiender i havet då skölden är ett effektivt försvar mot jägare.

Ovanför vattenytan lurar dock ett stort hot mot dessa marina reptiler; människan. Dels är deras sköldar eftertraktade och sedan används de även i matlagning i många länder. Ett stort problem är även att havssköldpaddor fastnar i redskapen som används vid fiske, precis som den sköldpaddan vi fann. Räkfiskare i USA medger att man under 80-talet drog upp ca 48 000 sköldpaddor årligen i mexikanska golfen och sydatlanten. Idag är regelverket kring räkfiske hårdare reglerat, men havssköldpaddorna har fortfarande andra stora hot mot sig. Många av stränderna där de lägger ägg har blivit förstörda av människan och många av områdena de rör sig i påverkas av miljögifter. Flytande plastpåsar är extremt farliga eftersom havssköldpaddan ofta misstar dom för maneter som är en stor del av deras föda. Plastpåsen fastar i matsmältningen och sköldpaddorna svälter ihjäl. Det vet vi förstås om här på Götheborg och all plast sparas för att slängas när vi kommer iland.

Nu har vi lite mindre än två veckor kvar till Kapstaden och vi väntar med spänning på att få komma in i mer näringsrika områden. Vi hoppas på att få se mer marint liv framöver som vi kan rapportera hem om.

Hälsningar Eva och Emil

Källor
Garrison, T., Oceanography: an invitation to marine science, Wadsworth Publishing Company, 1993.
Duxbury, A.C. och Duxbury, A.B., An introduction to the world´s oceans, Fourth edition, Addison Wesley Publishing Company, Inc, 1994