Jubileets logotype har sin grund i en bild, målad av dåtidens främste blommålare, Georg Dionysius Ehret. Bilden beskriver sexualsystemets klass 10.
Linnéjubileet
Carl von Linné
Internationell verksamhet
Trädgård
Utställningar
Turism
Press
Ungdom
Vetenskap & forskning
Folkbildning
Skola
Kalender

Veckobrev 11

 
All information på denna portal ligger kvar sedan jubileumsåret 2007 och har inte uppdaterats sedan dess

Etapp 3: Recife - Kapstaden.

Nu bär det av mot slutet på den här resan och det är dags att börja sammanfatta vad vi gjort. Att bedriva forskning på ett 1700-tals skepp har gått förvånansvärt smidigt med tanke på att Götheborgs primära uppgift inte är att vara ett forskningsfartyg.

Under 1700-talet hade en av Sveriges genom tiderna mest omtalade vetenskapsmän, Carl von Linné, målsättningen att kartlägga alla världens växter och djur. Till sin hjälp hade han ett 20 tal apostlar som han sände ut i världen. Fyra av dessa åkte, likt vi, på insamlingsresor på ostindiefarare men endast två kom tillbaka till Sverige med livet i behåll. Linnés målsättning översteg dock vida vad man kan hinna med under en livstid och än idag upptäcks aldrig tidigare skådade arter.

Den zoologiska delen av projektet i Linnés kölvatten består i att samla in zooplankton, dels för att kartlägga spridning och förekomst men även i hopp om att upptäcka nya arter. Antalet planktonhåvningar vi kunnat göra begränsas av Götheborgs fart. Vinschen vi använder är nämligen inte stark nog att dra in håven om vi går mer än två och en halv knop. Vi har under färden mellan Recife och Kapstaden gjort 9 stycken planktonhåvningar, varav en efter mörkrets inbrott. Dessa zooplankton har studerats i mikroskop, fotats och sparats. Det är inte alla individer vi kunnat artbestämma, utan mer arbete kommer att göras när vi kommer tillbaka till Sverige och har mer tillgång till artbestämningslitteratur. Men som näst sista veckobrev tänkte vi lite kortfattat berätta och visa bilder på några av de grupper av zooplankton vi håvat i störst mängd.
 
Hydrozoer
Hydrozoer tillhör fylat Cnidaria, dit även maneter, havsanemoner och koraller hör. Samtliga cnidarier har brännande celler som kallas cnidocyter. Dessa sitter oftast på tentakler och genom att använda tentaklerna kan cnidarier först paralysera och sedan föra in sitt byte mot munnen (se bild). De flesta hydrozoer har likt maneter ett stadium där det sitter i en grupp (kolonialt) på havsbotten och de kallas då för polyper, och ett stadium där de är enskilda individer i vattenmassan (hydromedusor). I kolonin sitter individerna tillsammans i en trådliknande form som oftast är 3- 10 cmhög. De flesta hydrozoer har minst två olika typer av individer av samma art på en koloni. Dels finns det de individer som tar in föda till kolonin och dels individer som knoppas av för fortplantning. Det är dessa avknoppningar som blir den frisimmande hydromedusan, eller i andra grupper, maneter. Medusan fortplantar sig och den frisimmande larven kan sedan bilda en ny koloni. De allra flesta kolonier sitter fast på en yta men en grupp, där portugisisk örlogsman ingår, är koloniala kringflytande på havsytan.
 
Havsängel
Havsängeln tillhör fylat molluska och vidare ordningen nakensnäckor. Det finns många vackra varianter. Havsängeln är inom samma klass av djur som sniglar, vilket kan bli tydligt hos vissa arter. Dessa små änglar är bra mat för fiskyngel och äter själva gärna andra plankton.
 
Fiskyngel
Fiskyngel är kanske inte det första man tänker på när man hör ordet plankton, men på grund av sin lilla storlek och sin oförmåga att simma mot strömmar är fiskar i sitt yngelstadium just plankton. Många fiskar leker ute till havs, och ynglena transporteras sedan med strömmar mot kusterna. Andra arter leker på botten, men befruktade ägg flyter upp mot ytan och förs vidare med strömmar. Oavsett hur den senare delen av livet ter sig för fisken finns nästan samtliga arters yngelstadier i den fria vattenmassan (pelagialen). På grund av detta kan den morfologiska skillnaden mellan ett fiskyngel och en vuxen individ av samma art vara enorm. Ett typiskt exempel på detta är plattfiskarna, vars yngelstadium varken är platt eller anpassat för bottenliv, utan istället är ynglena formade likt andra fiskar, och anpassade för ett pelagiskt liv. En slags medeltid vad gäller fiskens tid som yngel är en månad. Men det finns förstås stora avvikelser från detta, bland annat havsålen vilken befinner sig i sitt yngelstadium, som glasål, i över ett år.
 
Copepoder
Copepoder tillhör kräftdjuren och är de vanligast förekommande individerna i våra håvningar. Marina copepoder är mellan 0,2 och12 mmlånga. Hittills har man funnit mer än 10 000 olika arter i sjöar och hav och troligen finns det många fler. I vissa vatten kan copepoderna utgöra 90-97 % av den totala mängden zooplankton. De är oftast den dominantaste betargruppen och blir på så sätt en viktig mellandel mellan primärproduktion och högre delar av näringskedjan. Vi har förstås hittat massor med fina copepoder och fascineras av att det marina livet kan vara så stort även när organismerna är små.
 
Hälsningar Eva och Emil 

Fiskyngel
Fiskyngel