Jubileets logotype har sin grund i en bild, målad av dåtidens främste blommålare, Georg Dionysius Ehret. Bilden beskriver sexualsystemets klass 10.
Linnéjubileet
Carl von Linné
Internationell verksamhet
Trädgård
Utställningar
Turism
Press
Ungdom
Vetenskap & forskning
Folkbildning
Skola
Kalender

Veckobrev 15

 
All information på denna portal ligger kvar sedan jubileumsåret 2007 och har inte uppdaterats sedan dess

Mer än två veckor har gått och hittills har vi seglat under hela resans gång, vilket är anmärkningsvärt. För en vecka sedan passerade vi 40:e breddgraden syd och vi befinner oss mitt i "The Roaring 40´s". Det ökända vädersystemet har visat sin rätta sida flera gånger med vindar upp emot 20 m/s, men ännu har det inte varit så illa som alla fruktat. Götheborg forcerar fram galant i en hastighet som gör att vi ligger flera dagar före tidsplaneringen. Vindarna har dock ibland avtagit, till nästan stiljte, och då har vi kunnat göra djupmätningar med CTD-sonden (mäter konduktivitet, salthalt, temperatur, fluoroscens och tryck).

I flera dagar har vi seglat längs 42° syd, och i måndags befann vi oss mellan longituderna 58° och 59° öst. Vi följer the South Indian Ocean Current österut. Vi hade ett stort följe av olika sorters albatrosser (eng. wandering albatross, light-mantled sooty albatross, yellow-beak albatross) och petreller (eng. white-chinned petrel, grey petrel, storm petrel). Ytvattnet hade för några dagar sedan sjunkit från ca 19°C till 12°C, vilket indikerar att vi har passerat genom den subtropiska konvergensen. Vid denna gräns (front) sker mötet mellan ett varmt subtropiskt vatten och ett kallare subantarktiskt vatten. Fronten följer en väst-östlig riktning och ligger runt 40°syd runt hela den antarktiska kontinenten. Vid konvergenser går två vattenmassor ihop, de blandas och sjunker ner och bildar en ny vattenmassa på ett lämpligt densitetslager. Vanligtvis har konvergensområden låg biologisk produktivitet på grund av att ytvattnet är näringsfattigt vilket gör att fotosyntesen hos växtplankton begränsas. I allmänhet är Indiska oceanen ett relativt lågproduktivt havsområde men från satellitbilder kan man dock se att klorofyllhalterna i ytvattnet (ca 1 mg/m3) i mars-maj är högre i de södra delarna, från latitud 40° syd och ner mot Antarktis, än vad det är norr om 40° (ref. Nybakken, 2001). Det finns vissa så kallade divergenszoner, till exempel närmare Antarktis (ca 60° syd), där uppvällning av djupare vatten sker. Dessa områden bildar en gynnsam miljö för biologisk produktion och det ansamlas växt- och djurplankton tack vare rik tillgång på näringsämnen och annan föda.
 
I de lätta vindarna i måndags kunde vi skicka ner vår mätsond till 800 meters djup. Efter att mätsonden varit nere och vänt och kommit upp till ytan igen följde en val (sejval) med upp. Den blåste och simmade runt båten, kanske undrade den var "leksaken" tagit vägen.... Samma procedur erfor vi på eftermiddagen och följande dag då två sejvalar nyfiket simmade runt båten. Kanske var det inte sonden utan plankton och krill som valarna roade sig med. Valarna simmade strax under ytan och man kunde se den gråskimrande ryggen med fenan och den vita undersidan av valkroppen.
Valarna blåste ett par gånger och dök sedan ner i djupet för att komma upp igen efter 5-20 minuter. När hastigheten gick under 2 knop kunde vi ta fram planktonhåven. Innehållet av flertalet håvdrag i de översta 50 metrarna visade sig vara bland annat krill (euphausiids, se bild).

En dag fick kaptenen en fisk på kroken; en gulfenad tonfisk. Vi (tillsammans med Björn och Jan) tog ett leverprov som sedan kommer att skickas hem för DNA-analys.
Under hela turen har vi beskådat den glittrande marelden (har beskrivits i tidigare veckobrev) i ytvattnet om nätterna, men under de senaste nätterna har i stället månskenet sänkt sitt skimmer över havet. Vi fortsätter vår resa och forskning.

Referens
J. W. Nybakken, 2001. Marine biology, an ecological appraoch. Benjamin Cummings.

Planktonsoppa. © Agneta Fransson & Gustav Kågesten.
Planktonhåv. © Agneta Fransson & Gustav Kågesten.
Petrel. © Agneta Fransson & Gustav Kågesten.
Sejval. © Agneta Fransson & Gustav Kågesten.