Jubileets logotype har sin grund i en bild, målad av dåtidens främste blommålare, Georg Dionysius Ehret. Bilden beskriver sexualsystemets klass 10.
Linnéjubileet
Carl von Linné
Internationell verksamhet
Trädgård
Utställningar
Turism
Press
Ungdom
Vetenskap & forskning
Folkbildning
Skola
Kalender

Veckobrev 17

 
All information på denna portal ligger kvar sedan jubileumsåret 2007 och har inte uppdaterats sedan dess

Veckorna går alldeles för fort, likaså gör Götheborg. Den senaste veckan har det blåst ordentligt och vi har seglat med så god fart att vi bara kunnat göra ett fåtal djupmätningar med sonden. I väntan på lugnare hav är vi med och jobbar med de ständiga underhållsarbetena av båten, klättrar i riggen och hanterar alla tänkbara segel; storsegel, stormärs, fock, klyvare, storstängstagsegel m.fl. Uppe i riggen får man bra överblick att studera vågornas form, färg och rörelser och på natten hjälper ljuset från marelden till att belysa havet likt en vågad spegelbild av stjärnhimlen. Lysande hav om natten, strömmar och vågor väcker nyfikenhet hos många, och då och då har vi undervisning i oceanografi för dem som vill. Under våra nattvakter får vi lära oss mer om den södra stjärnhimlen och hur man navigerar med hjälp av himlakroppar. Styrmännen Andreas och Axel och vår vaktchef Mikael berättar för oss om hur man navigerade under 1700-talet. På den tiden loggade man med en speciell träskiva (skäddlogg) och lina med knopar för att mäta farten, och man använde sextant, oktant och Jakobs stav för att bestämma himlakroppars position i förhållande till horisonten, för att sedan beräkna båtens position på jordklotet. Vi kommer att göra dessa mätningar kontinuerligt under resten av resan för att sedan jämföra resultatet med de siffror som kommer ut från nutidens tekniska hjälpmedel.

Att vara forskare ombord på en Ostindiefarare är lite annorlunda än hur det brukar vara på ett forskningsfartyg. Eftersom vi gör djupmätningar under seglingens gång med en fart som inte får vara mer än 5 knop, måste vi vara i standby-läge hela tiden. Plötsligt mojnar vinden eller vi ändrar kurs som gör att vi saktar ner något. Ena stunden seglar vi i 6 knop, den andra stunden i 4 knop, och då gäller det att passa på att mäta. Vi har labbet där vi filtrerar ytvattenprover inklämt i tvättstugan, och spektrofotometern för klorofyllmätningar står i lådan på kanondäck som även är väldigt populär ombord som "TV-soffa" och massagebänk. Man måste helt enkelt vara anpassningsbar och räkna med att även enkla saker tar sin tid att utföra. Eftersom vi har haft gott om tid att deltaga i seglingen är vi också en del av seglingsbesättningen. Ibland kan det hända saker fort där alla på däck behövs, t ex vid ett hastigt vindskifte då seglen snabbt måste skotas om, revas eller tas ner för att riggen och seglen ska klara av påfrestningarna. Vid dessa tillfällen får säkerheten komma i första hand och forskningen sedan. Vi är helt enkelt i standby för både oceanografiska mätningar och för seglingsmanövrar under en stor del av dygnet. 

Vi berättade i tidigare veckobrev om fisket ombord på Götheborg och man måste erkänna att det har gått lite trögt. På hela resan har bara en liten tonfisk hamnat på däck, fångad av kaptenen. Men skam den som ger sig, i tisdags skrek det till i rullen på akterdäck och hjärtat slog några extra slag. Det drar bra i fiskespöt när en av havets snabbsimmare lägger i en extra växel samtidigt som båten går framåt i 6 knops fart. Vi kunde så småningom veva in den till båten men tyvärr lossnade kroken i det kritiska ögonblicket då fisken skulle upp de fem metrarna till balkongen i aktern. Enligt vår segelmakare Philip som har många års erfarenhet av världshaven, var det en Albacore. Havet är stort och det är inte underligt att det krävs många fisketimmar för att hitta rätt. Vi hoppas på revansch och på mer fisk då vi närmar oss Australiens näringsrika kustvatten om någon vecka.

Trots att bristen på sömn ständigt ignoreras, är livet på havet behagligt och enkelt. Dagarna går i en invand rytm som ändå är omväxlande. Vi gör det bästa av tiden här ombord och seglar nu stadigt vidare mot Australien med hjälp av de stabila västvindarna som området runt den 40:e breddgraden är känt för, men som vi inte sett så mycket av tidigare. Det verkar som det inte blir någon rapport om isberg och pingviner trots allt...

Hälsningar från forskarna och seglarna Agneta och Gustav.

Segelreparation. © Agneta Fransson & Gustav Kågesten.
Mikroskopiering. © Agneta Fransson & Gustav Kågesten.
Fisk i håven. © Agneta Fransson & Gustav Kågesten.
Segelsättning. © Agneta Fransson & Gustav Kågesten.