Jubileets logotype har sin grund i en bild, målad av dåtidens främste blommålare, Georg Dionysius Ehret. Bilden beskriver sexualsystemets klass 10.
Linnéjubileet
Carl von Linné
Internationell verksamhet
Trädgård
Utställningar
Turism
Press
Ungdom
Vetenskap & forskning
Folkbildning
Skola
Kalender

Veckobrev 20

 
All information på denna portal ligger kvar sedan jubileumsåret 2007 och har inte uppdaterats sedan dess

Vi liksom alla andra har nu blivit hemtama. Alla lever vi i nuet och samtalsämnena rör sig mestadels kring händelser på båten. Idag drog vår första större flock av flasknosdelfiner till sig hela besättningens uppmärksamhet.

Temperaturen har stigit ytterligare och ligger nu runt 27 grader både i luften och i vattnet, och luftfuktigheten är ca 85%. Alla vill bada! Nere i skansarna är det nu över 30 grader, så de flesta har sovit på kanondäck fram tills i natt då klartecken från kapten kom att sova utomhus på soldäcket. Härligt!

Värmen gör att frukten som vi har med oss börjat ruttna. Frysarna och kylskåpen är fortfarande fulla med mat och godsaker, som t ex bär och glass. Annat var det förr i tiden då man på dessa långa resor hade levande djur ombord som matförråd och p g a de få hamnstoppen räckte inte frukten särskilt långt. Det var tidigt känt att citrusfrukter är ett botemedel mot skörbjugg, "havets pest", och på holländska ostindiefarare hade man redan på 1600-talet citrusodlingar ombord. De svenska ostindiefararna var senare med att inse citrusens nytta p g a bakåtsträvan inom dåtidens läkarkår.

Vinden har avtagit en del och vi har haft enstaka lugna dagar in emellan. Två dagar har vi kunnat dra planktonhåven som kräver en maxhastighet av 2 knop. Med håven har vi bl a fångat fiskyngel, roliga kräftdjur med ögonen på skaft, hoppkräfor i alla möjliga färger, maskliknande Chaetognater och snäckor med olika former. Vi har även kunnat göra flera CTD kast till större djup, se nedan. Figuren visar att vi nu har riktig badtemperatur, 27.5 grader! Ytsalthalten har minskat något under vår färd och är nu ca 34. Tack vare fotosyntes och god vindomblandning är koncentrationen av syrgas hög i hela övre lagret som är ca 80 m tjockt. Alldeles vid språngskiktet syns ansamlingen av organiskt material som en topp i klorofylldata och där under minskar syrgashalten till följd av nedbrytning av detta material. Under det välomblandade ytlgret minskar temperaturen markant och vid 500 m är det bara 7.5 grader. Salthalten ökar ner till 250 m varefter den minskar igen, detta tyder på två olika vattenmassor som ligger på varandra och har olika ursprung. Ökningen av syrgas under 250 m är också ett bevis på en annan vattenmassa.

Fiskelyckan har än så länge uteblivit. Däremot har vi haft turen att få upp en flygfisk på röstbänken, som flygit upp dit och fastnat. På andra lägre båtar är det vanligt att få upp flygfiskar på däck och man riskerar t o m att bli träffad av dem när de kommer flygande. Flygfisken vi hittade här var 23 cm lång och är en västaustralisk flygfisk (Cheilopogon sp.). Än idag använder man sig av Carl von Linnés klassificeringssystem som han introducerade 1753 för växterna och 1758 för djuren. Där är det första namnet släktesnamn och det andra artnamn. När man inte vet vilken art det är sätter man sp. Flygfiskar är väldigt vanliga på låga breddgrader och finns längs ekvatorn i alla hav. Äggen sitter i långa klibbiga "radband" som sätts fast på drivved och annat som flyter i ytan. Det finns totalt 52 arter av flygfiskar och den största blir ca 45 cm lång. Dessa fiskar lever mellan 0-20 m djup och deras föda består av zooplankton och småfisk. Förr i tiden tog man säkert chansen att dryga ut maten med flygfisk, som enligt vissa i besättningen smakar gott.

På vår kvällsvakt njuter vi av marelden och den fantastiska stjänhimlen där månen i form av en leende mun går ner i havet allt eftersom natten framåtlider. Nu har vi kommit så långt att man kan se både Södra korset och Karlavagnen på samma gång!

Varma hälsningar Pia & Karin

Referenser: Linnes apostlar och Fish Base

Data från CTD mätning på 15 52 S 109 23 E. Grön linje är fluorescence (mg/m3), grå är koncentrationen av syrgas (ml/l), blå är salthalt och röd är temperaturen. © Pia Petterson & Karin Wesslander.
Flygfisk, vars lever tas för DNA-studier. © Pia Petterson & Karin Wesslander.
Planktonprov som Pia just har tagit upp med planktonhåven från 50 m djup. © Pia Petterson & Karin Wesslander.
Plankton av olika slag, mestadels kräftdjur i olika färger. © Pia Petterson & Karin Wesslander.