Jubileets logotype har sin grund i en bild, målad av dåtidens främste blommålare, Georg Dionysius Ehret. Bilden beskriver sexualsystemets klass 10.
Linnéjubileet
Carl von Linné
Internationell verksamhet
Trädgård
Utställningar
Turism
Press
Ungdom
Vetenskap & forskning
Folkbildning
Skola
Kalender

Veckobrev 36

 
All information på denna portal ligger kvar sedan jubileumsåret 2007 och har inte uppdaterats sedan dess

28 februari
Vindarna är alltjämt svaga och vi gör inte den fart vi behöver för att nå fram i tid. Kapten meddelade idag att vi borde göra i snitt 5,2 knop för att komma fram till Djibouti i tid, men vi gör snarare 3-4 knop i snitt. Dessutom berättade han att vi så småningom kommer att öva på att söka efter fripassagerare ombord. Det är vanligt att få sådana ombord i en del afrikanska länder, så vi måste kunna söka igenom fartyget noggrant.

 
Idag har vi provtagit vid tre olika tillfällen. På morgonen körde vi CTD:n, men farten var för hög för att vi skulle kunna provta med planktonhåven. Framåt elva hade dock farten sjunkit så att vi kunde provta med den grovmaskiga håven. Den fick ligga i en timme, men tyvärr fick vi inget. Senare provtog vi en gång efter mörkrets inbrott också, och då var farten låg nog att köra både CTD:n och planktonhåven. Planktonprovet nu på natten påminde i stort om de man får på dagen, men det var betydligt mer vingsnäckor och fler maskar i kvällsprovet än vad det brukar vara när man håvar på dagen. Antagligen rör sig dessa djur upp mot ytan nattetid.

 
På eftermiddagen fick vi besök av ett par mindre båtar med lankesiska fiskare. De sålde en tonfisk till oss för fem limpor cigaretter och några dunkar med färskvatten. Det var en rejäl fisk på över en meter och den kommer att ätas upp snart.

 
1 mars (förmiddag)
Morgonprovtagningen har avlöpt väl. Vi har gjort både CTD-mätningar och planktonhåvning. Farten var endast 1,5 knop, vilket passar vår provtagning, men med den farten lär det ta tid att nå Afrikas horn. SMHI har lovat 15-20 knops vind idag, men den tycks lysa med sin frånvaro. En annan frånvaro som är ett hett samtalsämne är vår brist på kaffe. Tyvärr blev det ingen påfyllning av kaffe i Chennai och det upptäcktes först när vi var ute till havs och nu sitter vi här och får snart klara oss utan. Det går nog säkert bra. Människor är otroliga på att anpassa sig till olika förhållanden om man inte har några alternativ, och värre saker kan definitivt hända.

 
Under morgonprovtagningen såg vi att vi har en följeslagare under båten. En guldmakrill simmar lugnt under båten och tittade fram en stund på morgonen. En helt klart angenäm syn. De är vackra i vattnet och det är lätt att förstå vad de fått sitt namn av när man ser dem.

 
(Kväll)
Så har vinden kommit. Vi gör nu fem knop och det känns lovande. Vi kommer dock att behöva mycket mer än så för att komma fram i tid...

 
Som på beställning har kaptenen fångat ytterligare än havsgädda. Det är verkligen otroligt vad punktliga de är. Denna kom dock en halvtimme tidigare än vad de brukar göra. Det var återigen en hona och hon var helt tom i magen. Jag antar att de fångar födan nattetid och att mycket av den hinner smälta under loppet av 24 timmar.

 
2 mars
Vi tycks ha behållit vår fart under natten och gör fortfarande omkring fem knop, vilket är bra. Vi borde kanske ligga i överkant av det vi gör just nu, men det är inte mycket vi kan göra åt det. Farten innebar dock att vi inte kunde göra någon planktonprovtagning på morgonen, men ett CTD-kast gick utmärkt att genomföra. 500 m vajer fick vi ut, men sedan fick vi hjälpa vinschen en del. Motståndet blir för stort och då orkar inte vinschen dra upp CTD:n. Resultatet visar att det fortfarande återstår spår av det något färskare vattnet från Bengaliska Viken i ytan, men att det mellanliggande skiktet med vatten från nordväst blir mer och mer framträdande och sträcker sig nu från 40 ned till 150 meter.

 
3 mars
Dagens CTD-kast visar att vi nu definitivt lämnat Bengaliska Viken även vattenmässigt. Ytvattnet håller nu 35,3 promille salt, att jämföra med de 33,5 promille som vi mätte upp längs Indiens östkust. Vinden har hållit i sig och även ökat något, och vi gör nu mellan 6 och 7 knop. Det största intresset denna dag riktades dock åt ett annat håll. Natten mellan lördag och söndag bjöd på en total månförmörkelse som inträffade runt klockan tre  ombord.

 
4 mars
Liksom många andra i frivakterna, steg också vi upp vid kvart i tre på natten för att uppleva det märkliga skådespel som bjöds vid denna tid på dygnet. Månen, som tidigare på kvällen lyst som aldrig tillförne, var nu reducerad till en mörkröd fläck på himlen. Den hade också fått tillfälligt sällskap av alla de myriader med stjärnor som gjort oss sällskap under den första veckan av vår färd. Efter en stund mulnade himlen, och vi gick och lade oss igen för att sova till gryningen. Vid frukost seglade vi fortfarande med sex knops fart, och den goda vinden höll i sig under resten av söndagen. Det är ju positivt och bra på alla sätt, men har bara den lilla biverkningen att det blir omöjligt att genomföra någon CTD-provtagning. Ett håvdrag är heller inte att tänka på, det skulle gå helt överstyr. För babords vaktlag, där också vi forskare ingår, ägnades dagen mestadels åt förberedelser för söndagens underhållning. Halv två var det dags att genomför 2007 års Wasalopp ombord på Götheborg. Med brädlappar på fötterna snubblade deltagarna runt på väderdäck, blev förplägade med blåbärssoppa vid kontrollen "Eriksberg" för att därefter bemästra den sista uppförsbacken mot mål, lejdaren upp till soldäcket i aktern.

Figur 1. CTD-profil tagen 250 sjömil väster om Maldiverna. Det intermediära skiktet med saltare vatten är här både tjockare och mer utvecklat jämför med tillståndet öster om ögruppen.
Figur 2. Långhalsar gillar att sätta sig på båtbottnar och dessa två plockade vi från Götheborgs skrov vid ett badstopp. De fångar sin föda genom att vifta med benen i vattnet likt en håv som fångar in förbipasserande munsbitar.
Figur 3. En av de havsborstmaskar som vi fått under resans gång. Likt många andra djur som lever i de fria vattenmassorna är de halvt genomskinliga och har väldigt lite färg, utom denna som har några tydliga orange-gula fläckar utmed kroppen.
Figur 4. En liten snäcksamling som följde med planktonhåven upp. Dessa snäckor simmar fritt i vattnet och foten är ombildad till vingliknande strukturer som de paddlar sig fram med.